|
Den Uppochnedvända
Utställningen
Vår syn på tid
och rum, orsak och verkan har ändrat många gånger unders
historiens lopp. Än har man sett tiden som en spiral med
ständigt återkommande, upprepade händelser; än har jorden varit
platt som en pannkaka. Senast var det Albert Einstein som var
stenen [tyskans Stein = sten] som kastades i det glashus av
illusioner om universums verkliga beskaffenhet som vi hade byggt
upp; allting gick än en gång sönder och måste börjas nästan från
början - Verkligheten ändrades i ett slag, kan man säga.
Plötsligt var tiden och rummet på något sett som delar av samma
dimension och dessutom var båda relativa - "illusionen om det
förflutna och det framtida är ytterst seg, men icke desto mindre
en illusion", sade Einstein.
- Det som också är
ytterst intressant är att Einstein aldrig avslöjade hur han
egentligen hade kommit fram till den djupaste insikten i sin
teori. Kanske var han som många konstnärer; inspirationen kommer
och går som vinden och ingen vet varifrån den kommer och vart
den är på väg.
Ja, Verkligheten
är mer mystisk är 'realistisk', kan man kanske tycka....
Denna
Uppochnedvända uttsällning vill ta vara på det mystiska och
oväntade i vårt förhållande till tiden och rummet, och kanske i
synnerhet till kausalförhållandet, d v s på hur vi ser på vad
som är orsak och vad som är verkan. Många gånger
när man ser bakåt på sitt liv är det som om det som kommit
senare i livet på något
sätt skulle ha påverkat det som kommit
före; ja, som
om den senare händelsen rent av skulle ha framkallat den förra.
I kvantfysiken t ex vet man nuförtiden om förändringar i en vas'
atomstruktur
före den skall fällas
till golvet och gå sönder!
Och kan det vara en slump att i många kulturer, många äldre och
visare än vår egen, t ex den judiska och arabiska, skriver man
från höger till vänster och inte tvärtom som vi gör?
Kanske vill de
kulturer säga något om orsakssammanhangen i livet med detta för
högerhänta ganska otympliga sätt att skriva...? Ja, vad är det
egentligen som är 'före' och vad är det som är 'efter'? Och vad
betyder det?
- Ja, vår värld
är sannerligen mer mystisk än vi trodde och den s k
vetenskapliga revolutionen har ingalunda uttömt den på innehåll
och mysterium - tvärtom; våra frågor är nu än mer djuplodade,
kan man säga.
Och när som helst
kan nästa 'sten' komma som igen kullkastar våra finaste teorier
om hur det nu egentligen förhöll sig med tiden och rummet,
orsaken och verkan... ;-)
När jag ser på
mitt eget liv så verkar det i en bakspegelsblick ofta så att det
som kommit
senare i livet på något
sätt har varit framme och påverkat de val jag gjort
före det. "Det var ju
för att jag visste att jag skulle komma hit som jag då gjorde
det och det", kan man höra sig säga.
Vad är det då som har påverkat vad? Är det som den västerländska
rationalismen vill undervisa oss att männsikan själv myndigt gör
sina val och sen får man 'ligga som man bäddar'? Eller kan det
vara så att vi är kallade till en högre nivå av existens och
själva Kallelsen, ja, det som kommer senare i livet, påverkar
och t o m avgör det som händer idag - dock utan att åsidosätta
vår vilja? Kan det rent av vara så, att Kallaren stödjer vår
ofta vacklande, ytliga och osäkra vilja att välja det Djupare,
Vackrare, Mer Bestående...? Ja, vem vet...., livet är fullt med
mysterier.
Denna utställning är uppbyggd på ett sätt att man kan titta på
konstverken i den vanliga ordningen 1, 2, 3 osv eller så kan man
se den baklänges - eller börja i mitten. Eller så kan man lite
vända på huvudet och titta på verken uppochned eller från sidan.
Jag hoppas att
utställningen talar till var och en på det sätt som just han/hon
behöver och kan ta emot i sin aktuella livssituation. Må utställningen
tala till just de nivåer av vårt väsen som gör att vi hittar nya
insikter och vägar i vårt liv, sådana kreativa nya
infallsvinklar och lösningar som vi aldrig skulle ha kunnat
tänka ut för en stund sen.
Huvudsaken är att vi var och en är öppna för en ny synvinkel på
den så mångfacetterade Verkligheten, den som ingen någonsin kan
uttöma utan som alltid öppnar nya och större vida fjärdar för
vår beundran.
I Töölö,
Helsingfors, den 8.8.2007
Ari Kovero
|